Kameravinkel

Genre: Komedi
Skådespelare: Jon Heder
Regi: Jared Hess

Napoleon Dynamite (Jon Heder) är en udda tonåring som bor tillsammans med sin bror Kip (Aaron Ruell) och sin farmor (Sandy Matrtin) i en villa utanför staden. Napoleon är det mesta: Nervös för att fråga ut drömtjejen till balen, irriterad på sin nätdejtande bror och lojal mot vännen Pedro (Efren Ramirez) i hans kampanj för att bli skolodrförande.

Det är mycket händer i filmen, med många paralella handlingar som då och då möts. I vilken film som helst kunde detta ha varit stressande, men den nästan orörliga kameran och de torra skämten tar det ner på en nivå som gör att filmen blir lätt att kolla på.

När jag ser komedier finns det alltid någon scen som blir för plågsam och pinsam för mitt tycke, där huvudrollen blir galet missförståd av kärleksintresset eller bästa vännen. jag tycker det är synd, eftersom jag då missar de roligaste av filmen! Jag relaterar helt enekelt mig för mycket med huvudpersonen och klara inte av att han misslyckas!

Det är just därför jag gillar Napoleon Dynamite. Hans karaktär är så vannvettigt töntig och tradig att inte ens de värsta nördarna kommer känna ångest för honom. Istället blir det mindre rum för tråkigt drama och mer rum för roliga repliker och skämt! Det är precis därför vi ser komedier: för att skratta. Vi sätter inte i Life of Brian av Monty Python för att gråta när de går dåligt för Brian, vi gör det för att få oss ett gott skratt!

Jag kan tyvärr inte säga att den här filmen passar alla: om du helst ser fartfyllda och högljudda komedier som Old School och Zoolander kommer du kanske tycka att den här filmen är för långsam och torr. 

Men jag kommer nog gå runt och citera Napoleon ett tag nu:
 "I see your drinking 1% milk. Is it because you think you're fat? Cause you not. You could be drinking whole if you wanted to..."

Betyg: 7/10 - Sevärd

Allas vår Johnny Depp är med i tre nya filmer i dessa dagar, en som redan är på bio, Public Enemies, en till Tim Burton-film, Alicie i Underlandet, och så är han ersättare för Heath Ledger i filmen The imaginarium of Doctor Paranous, som jag redan skrivit om förut. Kan det bli annat än bra?

Jag älskade denna bok, ska defentivt se filmen. Är osäker på om filmen kommer att vara bra.

Vad tror ni? Bra eller Blää?

Läs boken i alla fall, det är garanterat något som underhåller!!!

Genre: Skräck
Skådespelare: Cillian Murphy
Regi: Danny Boyle

Jag verkar ha fastnat i skräck-genren, men hoppas på mer barntillåtet i framtiden!

28 days later handlar om Jim, som vaknar upp till en zombie-infekterad värld. Han räddas av Selena och Mark, och de försöker tillsammans hitta en väg att överleva. Visst låter det kliché, men 28 days later återuppfinner fenomenet zombiefilm. Hur?

Det är mera ett våldsamt drama än en skräckis. Bra skådespelare, smart handling och smart dialog, som mer centrerar kring en grupp människor som kämpar för att överleva än de klassiska blod, inälvor och chock-scener som brukar förekomma. Relationen mellan karaktärerna utvecklas mycket bra.

Vissa av scenerna påminner om Evil Dead, för kameran agerar skådespelare ibland, när zombies kommer nära ser man det hur deras synpunkt. Till skillnad från Evil Dead så är det handlingen, inte skräcken, som är i centrum. 28 dagar senare liknar på många sätt Day After Tommorow (en av mina favoriter) en grupp människor som vill överleva, och hur man agerar i den situationen.

Jag har inget dåligt att säga om den, bra skärckfilm, bra thriller, bra drama, bra action, bra psykologi. Jag rekommenderar denna film till alla, även de som inte som inte gillar skräck eller zombies!

Betyg: 9/10 - mycket sevärd

Eftersom jag har varit upptagen har jag inte kunnat göra så mycket jag velat på bloggen, men här är en topplistan i alla fall! *CGI är sättet dessa filmer tillverkas.

1: Ice Age

Har alltid varit min absoluta favorit, för att den är den mest framstående komiskt. Ettan var rolig, men jag hade inte stora förväntningar på 2:an, uppföljare brukar ju bli sådär. MEN 2:an är min absoluta favoritfilm inom animationsvärlden och platsar högt på alla andra listor. Att Robert Gustafson är med gör det inte sämre direkt.

2: Shrek



Ibland kommer det filmer som ändrar fimlbranshen helt. Shrek var en sådan film. Det var barnvänligt, roligt för vuxna, roligt för tonåringar, och gav oss en fräsch uppdatering på de irriterande "familje"-filmerna som de flesta vuxna helst skippade. Jag gillar Shrek starkt, även om fokuset ligger mer på storyn än comedyn. Det finns många skratt, men lite för de mindre, kanske.

3: Madagaskar


Också en riktigt rolig filmserie. Madagskar-filmerna har roliga-röst skådespelare (Ben Stiller, David Scwimmer, Chris Rock mm) som har tilldelats roliga karaktärer. Anledningen till att den kom längst ner är att den första filmen inte var en film som var underhållande för vuxna, det var mer en barnsaga, animationen var lite kantig också. 2:an är dock väldigt rolig (slår Shrek 3) och jämnade ut problemen i ettan.

Andra filmer: Horton med Jim Carrey och Steve Carell fick mig att skratta mer än en gång (1004). På andra sidan häcken var rolig, men ojämn. Toy Story- filmerna var revolutionerande i sig, men mest för barn.

Det var slutet på Animations-veckan vänner, lämna förslag om vad jag ska recensera!!!

Trevlig helg!

Nästa vecka är animationsvecka. Tune in!!!

Genre: Actionkomedi
Skådespelare: Bruce Campbell, Embeth Davidtz
Regi: Sam Raimi

Efter en veckas försening kommer här sista recesionen av Evil Dead-triologin, och det är avikaren Army of Darkness! I slutet av Evil Dead 2 skickades Ash till medeltiden och det är där den här filmen börjar. Han kallas för "den utsände" som ska stjäla de dödas bok för att rädda världen. Innan han rör vid boken måste säga en speciell formel, annars släpper han lös de döda. Såklart glömmer han orden.  

Till skillnad från de förra filmerna är det här inte skräck. Det är komedi. En rolig sådan. Hela "transporterad till medeltiden från vår morderna trygghet"-grejen är som upplagt för missförstånd och skämt. Det finns många roliga scener, men filmen är kort, det drar ner betyget. 

Det bästa med filmen är utvecklingen av Bruce Campbell's karaktär. I första filmen var han bara rädd och vid liv, men nu är han egoistisk och charmig. Han referrerar hela tiden till utryck som de stackars medeltida människorna inte har en chans att förstå. Jag skrattade mycket.

Men man saknar äcklet och låtsasblodet som gjorde de första filmerna till kultklassiker. Det planeras en remake av första filmen, och en uppföljare med Bruce Campbell. De ska tydligen gå tillbacka till den gamla stilen, vilket är positivt. Men då får man hoppas att Ash är lika rolig som i Army of Darkness, lika galen som i Evil Dead 2, och lika rädd som i Evil Dead 1.

Betyg: 7/10 Sevärd  
 

Har haft ett liv underhelgen, så sista filmen i ED-triologin (Army of Darkness) kommer sen. Jag lämnar er med Tjeckisk spex á la 1978:

Genre: Skräckkomedi
Skådespelare: Bruce Campbell
Regi: Sam Raimi

OK, det finns jätteBRA filmer, och JÄTTEbra filmer. En jätteBRA film är en film du går ut ifrån och tänker saker som: "Den filmen fick mig att tänka på mina värderingar i livet, och hur jag behandlar andra". Det är sådana filmer där manusförfattarna och regissörren typ gråter blod under inspelningarna för att storyn är så vacker och skådespelarna är så bra. Och så finns det JÄTTEbra filmer.

Det är sådana filmer där du inte behöver tänka, inte behöver sympatisera med någon karaktär, det är bara att luta sig tillbaka och låta sig bli underhållen. Detta är en sådan film.

Storyn är i princip samma som ettan, men nu har Ash fått mycket mer spelrum (som man ser i klippet längst ner i inlägget.) Det är också mer medveten humor i den. Låtsasblodet sprutar i överdrivna mängder, mer punchlines slängs, och mer löjliga monster dödas. Filmens höjdpunkt är när Ash och en tjej ersätter hans hand med en motorsåg (ja, du läste rätt), och Ash yttrar orden som sumerar hela filmen:
Groovy!

Betyg: 10/10 Must-see

Genre: Skräck
Skådespelare: Bruce Campbell
Regi: Sam Raimi

Det är Evil Dead-vecka på Kameravinkel! Vi gosar ner oss i Sam Raimi's (Spiderman-triologin) skräck-triologi Evil Dead, som är en av de mest kultförklarade filmerna in skräckgenren. Först ut är självklart 1981-orginalet. Jag slänger in lite olyckbådande uh-oh i texten.

Fem vänner åker ut till en liten stuga ute i ingenstans (uh-oh), som ägs av en professor och hans fru. Ungdomarna hittar en bok med massor av konstiga monster i, och en inspelning av professorn själv.  De spelar upp inspelningen, men när en av dem spelar upp den baklänges (uh-oh) släpps galenskapen lös, och en efter en blir de zombies.

Huvudkaraktären är Ash, men de flesta kallar honom för Bruce Campbell, som är hans riktiga namn. Han har blivit en skräckikon bland fansen, och han är sjukt karismatisk och duktig. Bruce spelar huvudrollen i alla andra ED-filmer också. Han och Sam Raimi är skolkompisar.

Minnesvärda scener: När naturen våldtar, den skrattande flickvännen och stop-motion scenen i slutet.

När jag kollade på I am legend förra veckan, klagade jag på CGI-monstrena. Se den här filmen för att se hur jag vill att det ska va. Zombierna (stavning?)  är både löjliga och skitläskiga samtidigt. Man pissar på sig av skratt och rädsla samtidigt. Det är denna tid då skräckfilmer fortfarande hade charm och finess.

Alla som har sett Spiderman-filmerna vet att Sam Raimi är galen med kameran. En av mina favoritscener är den när kameran jagar en av tjejerna (alla kvinnor dör först). Och jag tänker: Det är vad som gör de flesta dramafilmer tråkiga. De skillnad på att filma några som diskuterar och att berätta att de diskuterar med kameran. Gör lite roliga åkningar och inzoomningar, så blir allt genast mer intressant att se på.

För att summera det: En film som borde vara löjligt dålig är så sjukt bra. Lågbudget-specialeffekter, oorginell story och få intressanta karaktärer berättade med list, charm och äckel:

9/10 Mycket Sevärd